Konsten Att skjuta sig själv i foten.

Senast i helgen när jag paddlade ett plojlopp i Göteborgs hamn i en Surfski fick jag frågan om man skulle klara att paddla den banan i en motionskajak. Det blåste inte särskillt mycket och minst tre fjärdedelar var inte ens skvalpiga. Givetvis går det. Jag har paddlat tävlingskajak i vågor som brutit mot kroppen uppe i brösthöjd. Nej det var inte konfortabelt och inget jag längtar efter men det går.

Många har bilden av tävlingskajaker som fasligt ranka farkoster ändast ämnade åt spegelblanka sjöytor för aktiva med Landslagsambitioner men det är inte alls så märkvärdigt att paddla Tävlingskajak och de klarar mycket mer än vad de flesta tror.

Så vart kommer denna tro att tävlingskajaker inte skulle funka i lite skvalp?

Så länge som jag har varit kanotist så har något av det som har varit återkommande som nöje varit att sätta en stackare som inte kan paddla i en tävlingskajak och se hur denne faller ur båten innan den släppt bryggan.

Kul och allt som oftast en bra story att skriva i tidningen eller i TV för att visa hur svårt det är tt paddla.

Jag har funderat över om vi inte skjuter oss själva i foten med detta. Bilden vi förmedlar är att det är omöjligt och otillgängligt och bara för dem som har superbalans.

Många vågar inte prova motionskajaker av rädsla För att välta.

Potentiellt håller detta borta aktiva ifrån vår sport. Det kan oxå vara så att det är självuppfyllande. Vi väljer allt mer skyddade vatten att träna i eller att ha backup kajaker att paddla i vid stökigare väder och därför inte skaffar oss den erfarenhet som krävs för att paddla i vågor i ranka kanoter.

Ett annat problem är vår fixering vid de ranka kanoterna och de olympiska distanserna. Eftersom de som är snabbast sitter i ranka kanoter och distanserna man kollar är korta och på skyddade vatten där skillnaderna är som störst så tillskrivs dessa mer fartpotential än de faktiskt har i förhållande till de mer stabila kajakerna. Många tror att man måste paddla de rankaste kanoterna för att hänga med. Fakta är att det är väldigt liten skillnad i fart i marchfart mellan en stabil motionskajak och en tävlingskajak. Den stora skillnaden mellan snabba och långsamma kajaker är de som sitter i dem Snabba kajaker är snabba om man behärskar dem i rådande förhållanden men det går inte fort om du är osäker i din “snabba kajak”.

Tävlingskajaker funkar i mer sjö än de flesta tror för dem som behärskar dem. Motionskajaker är mycket kapabla och ingenting att vara rädd för. Alla behärskar inte att paddla i en tävlingskajak men det behöver de inte göra. Den snabbaste kajaken är den du är den kajak du behärskar.

Vi kanotister har ingenting att tjäna på att de här missupfattningarna lever kvar så låt oss gemensamt jobba för att slå hål på dem.

- to blog -


blog built using the cayman-theme by Jason Long. LICENSE