Kompromisser och kompromisser på kompromisser
När man Jobbar heltid, har två barn, driver ett litet företag och dessutom har ambitioner med sitt tränande och tävlande så kommer de ambitionerna alltid att vara en kompromiss.
Passen jag planerar är pass som i ett programm med två pass om dagen är precis det som jag som elitsatsande körde men på grund av att livet tar mer plats nu så blir det en kompromiss med ungefär halverad träningsdos. Ibland kan man följa sin plan och ibland så står stjärnorna precis rätt och man kan överträffa det man planerat.
Tyvärr svänger pendeln åt andra hållet oxå. Livet kommer ivägen. Ibland så att passet får köras på maskin istället för på vattnet ibland så att man får köra ett helt annat pass på helt galna tider och med helt fel förutsättningar. Ett exempel är kort distanspass just efter sen middag. Kort därför att det är allt man har tid med och distans för att man precis ätit och skulle kräkas om man försökte gå på hårdare.Inte helt sällan kör det oxå ihop sig totalt och det blir ingenting tränat alls.
Just nu är mitt liv lite i ofas. De tre senaste veckorna har jag inte alls fått till den träning jag tänkt mig. I princip alla pass som blivit körda har varit drastiska kompromisser på den ursprungliga kompromissen och ganska många pass har inte alls blivit av.
Det behövs inte så mycket medgång för att känna flyt. 2-3 bra pass i veckan räcker bra men när man inte får till något av det man tänkt sig och tävlingarna börjar komma riktigt nära är det svårt att inte känna frustration.